Kolbäcksån i junitid

Det drar ihop sig

Just när detta skrivs i kvällningen den 4 juni drar molnfronter ner över Bergslagen sänkande temperaturen från 26 till 15 grader på någon timme samtidigt som kraftiga vindbyar skakar träden utanför vårt hus. I Västerbotten härjade tromber i skogarna fällande massor av träd. I Falun blev maxtemperaturen 29 grader. Nog verkar det som extremerna i vädret tenderar att bli allt vanligare. Den globala uppvärmningen, kan den ställa till det här? Man kan alltid tänka till litet extra och låta misstankarna få spela.

Växthuseffekten måste tas på allvar och koldioxidutsläppen drastiskt minskas. Detta står klart för forskare och politiker världen över. Tyvärr finns det förnekare som inte förstår problemen eller inte vill se dem. I den i vår utkomna boken Den stora förnekelsen av Anders Wijkman och Johan Rockström avslöjas dessa reaktionärer med tydliga motargument. Jag vill rekommendera boken som ger en god överblick av vad som händer om inget görs. En god uppföljare till Al Gores En obekväm sanning.

Nog verkar det som vår regering har fattat allvaret i orsakerna till den negativa klimatutvecklingen och nu satsar på alternativa energiformer. Men om den för oss älvräddare så viktiga frågan om skyddet av strömvattnen verkar mycket vara oklart . Energiministern kan inte vara så okunnig om de skador, som åsamkas våra älvar, åar och bäckar genom gynnandet av kraftverksbyggen, som hon verkar vara i riksdagsdebatten. Hon ser inte problemen i sin ambition att gynna kraftbolagen. Hon vill inte släppa stödet till fortsatt vattenkraftsutbyggnad genom elcertifikat och hon verkar inte vara främmande för att offra strömvatten för vindkraft. Här tycks hon inte alls vara påläst då forskningen visar att elproduktionen väl klarar sig med de vattenmagasin vi har även när inte alla vindsnurror roterar.

Vi älvräddare måste intensifiera vårt arbete med att sprida kunskaperna om vikten av bevarandet av våra strömvatten till våra politiker, inte minst för den biologiska mångfaldens skull. Miljöpartiets språkrör måste, för att bli tagna på allvar i vattenkraftsdebatter, lära sig att älvarnas vatten inte är marina. Miljöministern måste förstå att EU:s vattendirektiv, att inte försämra älvars vattenkvalitet, självfallet också gäller Sverige!

Nu väntar ett intressant årsmöte i Gävle där vi ska bygga upp en nödvändig strategi för att sprida våra budskap. Vi kommer också att få se att det går att riva ut dammar med gott hopp om att återskapa naturliga vattenmiljöer. Här hemma vid Kolbäcksån väntar vi på att fiskvandringsvägar börjar byggas och att detta också kan leda till rivning av gamla dammar. Goda exempel finns i Norrtälje, Smålands Taberg och Örebro.

Vi ses i Gävle!

PER WERNBERG

Dela denna sida

Stöd Älvräddarna

Nyheter

Arkiv efter kategori

Kategorier

Arkiv efter datum

Tidsmaskin