fbpx
Bild Neil Grant

Europas största utrivningsprojekt, Sélune River Normandie Frankrike

Sélune River, Normandie, Frankrike

Det var ett historiskt ögonblick för Europas floder, när den första biten betong slogs loss från den 36 meter höga Vezins dammen, den hittills största dammen för utrivning i Europa.

Rivningen av Vezins-dammen är en del av ett långsiktigt projekt för att befria Sélune-floden och därmed ge lax, ål och andra vilda djur tillbaka tillgång till floden som mynnar ut i den berömda bukten Mont-Saint-Michel – med på UNESCO :s världsarvslista och en av Europas främsta turistattraktioner.

Avvecklingen av ytterligare en uttjänt damm, La Rouche Qui Boit, längs floden Sélune ger totalt 90 km av fria vandringsvägar, vilket gör att naturen självt kan nyttja energin i det fritt strömmande vattnet.

Strömmen får tillbaka sin livgivande roll som allt från transportör av viktiga näringsämnen till möjligheten att erbjuda vandrande lax sina ursprungliga lekplatser.

Helt enkelt en vinst för den biologiska mångfalden.

“Avlägsnandet av Vezins-dammen är en viktig signal till länderna i Europa att se på våra floder på ett nytt och hållbart sätt. Att i stället för att bygga nya dammar restaurera genom att avveckla uttjänta vandringshinder, något som ger floder bättre möjligheter att återhämta sig och därmed också förbättra den biologiska mångfalden”, säger Roberto Epple, president för European Rivers Network, mottagare av 2018 års Euronatur Award.

“Naturen kan återhämta sig anmärkningsvärt snabbt efter att dammen avlägsnats och jag ser fram emot att se lax simma förbi Mont St Michel och leka i Sélunes vatten för första gången sedan mina morföräldrar var unga.”

Historiskt har Sélune-flodens laxar varit en av de fiskarter som tagit sig från flodmynningen, nära Mont Saint Michel, uppströms för sin lek.

Konstruktionen av dessa två dammar hindrade dock laxen från att migrera vilket innebar att stammen helt kollapsade och därmed också fisket.

Avlägsnandet av dessa dammar kommer att bidra till att laxen ges möjlighet att växa sig livskraftig vilket även ökar möjligheterna för fiske på beståndet för inte bara yrkesfisket utan även för fritidsfisket.

Konstgjorda vandringshinder (dammar) är ett av de största hoten mot floders ekosystem eftersom de skapar fragmentering (uppdelning) av vattendraget vilket innebär att tillgång till viktiga områden försvinner.

De stoppar det naturliga flödet av sediment nedströms och påverkar vandringsfiskar från att simma upp eller nedströms för att slutföra sina livscykler. Dessa hinder leder ofta till minskning eller decimering av inhemska fiskpopulationer vilket kan leda till att andra, icke-inhemska arter istället tar över.

En ny studie publicerad i Nature, avslöjar att bara en tredjedel av världens längsta floder är outbyggda, med slutsatsen att “fragmentering och flödesreglering är de främsta anledningarna till förlusten av konnektivitet.”

Globalt har populationer av sötvattensarter minskat med i genomsnitt 83 % sedan 1970. Den nyligen godkända internationella plattformen för biologisk mångfald och ekosystemtjänster (IPBES) rekommenderar specifikt att bevara och återställa konnektiviteten för att öka den biologiska mångfalden i sötvatten.

Enligt vad som föreskrivs i ramdirektivet för vatten (WFD) måste alla Europas floder uppnå en “bra” ekologisk status men 40 procent av floderna når idag inte dit. Avlägsnande av gamla föråldrade dammar är ett lönsamt alternativ för att hjälpa till att nå WFD-målen, återställa floder och låta fiskpopulationer och andra vilda djur återvända och växa sig livskraftiga.

Faktum är att många länder i Europa nu tar bort dammar eftersom de ekonomiska, miljömässiga och sociala fördelarna vida överväger alternativet att låta dammen vara kvar.

Det beräknas att över 3 500 vandringshinder har avlägsnats i hela Europa, inkluderat den största dammen i Spanien förra året och ett pågående historiskt restaureringsprojekt i Estland där 8-10 dammar tas bort vilket öppnar 3 300 km inom avrinningsområdet.

Dessutom pågår kampanjer som på olika sätt ska engagera fler i arbetet med att få bort onödiga hinder.

Ett exempel är Älvräddarna i Sverige som genom sin satsning #slutsnackat involverar många att bidra till avvecklingen av vandringshinder.

Dela denna sida

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email

Stöd Älvräddarna

Nyheter

Arkiv efter kategori

Kategorier

Arkiv efter datum

Tidsmaskin