Vattenkraft & vattenmiljö

Strömmande vatten – våra korallrev

Forsar och strömsträckor är våra korallrev. Strömmande, syrerikt vatten tillsammans med sten, grus, block, död ved och varierande djup skapar många olika livsmiljöer på liten yta. Här finns fisk, musslor, kräftdjur, insekter, mossor och andra organismer som är anpassade till rinnande vatten. Många arter behöver dessutom flera olika delar av ett vattendrag under sin livscykel. Viktiga livsmiljöer förstörs när en fors däms över till en mer sjölik miljö och när vattnet leds genom en tub eller kraftstation så att den gamla fåran får ett  kraftigt minskat flöde. 

Fria vandringsvägar

Fiskar och andra vattenlevande organismer behöver kunna röra sig mellan lekplatser, uppväxtområden, födosöksområden och skydd. Även sediment, organiskt material och näring behöver kunna transporteras genom systemet.

Att ta bort ett konstgjort vandringshinder ger den mest fullständiga återställningen. Dammen försvinner som barriär och förutsättningarna förbättras samtidigt för naturligare flöden, sedimenttransport och en strömmande livsmiljö.

När ett hinder måste finnas kvar kan en fiskväg vara en kompromisslösning. Fiskvägen behöver  utformas efter platsen, arterna och den funktion som ska återställas. Naturlika passager, framför allt omlöp, kan användas av fler arter och livsstadier och skapar samtidigt en ny strömmande livsmiljö. Vid stora fallhöjder, trånga lägen eller andra komplicerade förhållanden kan tekniska lösningar (laxtrappor) behövas. Tekniska fiskvägar är svårare att anpassa för samtliga förekommande arter och livsstadier och naturlika omlöp är oftast den bättre lösningen när förhållandena tillåter det.

Endast 66 av Sveriges 1 580 vattenkraftverk har  passage i båda riktningarna

En nationell sammanställning från Länsstyrelsen i Jämtlands län, framtagen tillsammans med fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen Västernorrland, visar hur begränsad passagen fortfarande är vid svenska vattenkraftverk. Länsstyrelsernas register omfattade 1 580 kända vattenkraftverk i drift. Av dessa hade 233, eller 14,7 procent, någon form av anordning för uppströmspassage. Bara 66 kraftverk, 4,2 procent, hade någon form av passage både uppströms och nedströms.

Sammanställningen bedömde inte om passagerna faktiskt fungerade. Även funktionen behöver följas upp: hittar fisken passagen, hur stor andel kommer förbi, vilka arter och livsstadier klarar den, hur lång blir fördröjningen och fungerar även nedströmspassagen?

Vattnet måste finnas i fåran

En passage löser inte problemet om den naturliga strömsträckan saknar tillräckligt med vatten för att lekplatser, uppväxtområden och andra livsmiljöer ska fungera under alla årstider. När huvuddelen av flödet leds genom en kraftstation kan den ursprungliga älvfåran få för lite vatten. Lekbottnar och strandzoner och andra livsmiljöer kan då finnas kvar fysiskt men förlorat sin funktion som livsmiljö.

Korttidsreglering påverkar livsmiljöerna mer än vattennivån

Korttidsreglering innebär att flödet kan öka och minska snabbt efter elproduktionens behov. Grunda områden kan växelvis hamna under vatten och torrläggas. Fisk, yngel och bottendjur kan bli kvar i små vattenansamlingar eller på torrlagd botten när nivån sjunker snabbt. Strandvegetation och andra livsmiljöer påverkas också.

Tusen vattenkraftverk bidrar knappt alls till Sveriges elproduktion

Ett fåtal svenska vattenkraftverk står för huvuddelen av produktionen. De omkring tusen minsta vattenkraftverken står tillsammans för mellan en och två promille (tusendelar) av Sveriges elproduktion. Även ett verk med mycket liten elproduktion kan förstöra livsmiljöer genom att blockera ett helt vattendrag eller lämna en naturfåra med otillräckligt vatten.

Vattenkraften följer ännu inte moderna miljövillkor

Vattenkraften har historiskt haft en miljörättslig gräddfil. Samtidigt som miljökraven i samhället har skärpts har stora delar av vattenkraften kunnat fortsätta bedrivas med tillstånd och villkor från äldre vattenlagstiftning. Än i dag finns verksamheter som vilar på domar enligt 1918 års vattenlag (1918:523) eller 1983 års vattenlag (1983:291). Det finns också anläggningar som åberopar ännu äldre rättigheter, exempelvis urminnes hävd och privilegiebrev.

När miljöbalken trädde i kraft 1999 ersattes inte dessa äldre rättigheter och tillstånd automatiskt med moderna miljövillkor. När reglerna om moderna miljövillkor infördes konstaterade regeringen att de flesta berörda vattenkraftsverksamheterna aldrig hade prövats mot miljöbalkens krav.

Vattenkraften ska, precis som annan miljöpåverkande verksamhet, följa dagens miljökrav. Villkoren ska bygga på dagens lagstiftning och kunskap om vattenmiljöer.

Moderna miljövillkor i nationell plan för vattenkraften

Genom den nationella planen för moderna miljövillkor för vattenkraften (NAP) prövas vattenkraften successivt. Syftet med NAP är att ge största möjliga nytta för vattenmiljön och samtidigt ha nationell effektiv tillgång till vattenkraftsel.

I prövningen avgörs vilka villkor som behövs vid varje anläggning för att miljökvalitetsnormerna för vatten ska följas. Det kan handla om fria vandringsvägar eller fiskpassager, hur mycket vatten som ska släppas i naturfåran, hur snabbt flöden får ändras och vilka skydd som krävs för Natura 2000-områden. 

Miljöåtgärder måste fungera

Miljöåtgärder måste fungera i praktiken. En fiskväg ska faktiskt kunna användas av de arter den är avsedd för. Ett omlöp behöver tillräcklig vattenföring, och en minimitappning måste vara stor nog för att naturfåran och dess livsmiljöer ska fungera.

Effekten behöver därför följas upp. Om vandringen inte fungerar, vattenföringen är för låg eller livsmiljöerna inte förbättras måste åtgärden eller villkoren kunna justeras. Det är resultatet i vattnet som visar om åtgärden har nått sitt syfte.

Fördjupning och länkar

• Näslund, Ingemar (januari 2025). Fiskpassager vid svenska vattenkraftverk. PM (utkast), Länsstyrelsen i Jämtlands län, framtaget tillsammans med fiskeutredningsgruppen vid Länsstyrelsen Västernorrland. PDF finns i Älvräddarnas material.

• Åsa Widén, SLU – forskning om miljöåtgärder och restaurering i reglerade vattendrag

• Widén m.fl. – Environmental Flow Scenarios for a Regulated River System

• Havs- och vattenmyndigheten – Vägledning för fisk- och faunapassager

• Havs- och vattenmyndigheten – Fysisk restaurering av akvatiska miljöer

• Naturvårdsverket – Restaurering av sjöar och vattendrag i ett framtida klimat

• Energiforsk – Ecopeaking: pilotstudie om korttidsreglering, rapport 2023:935

• Regeringen – Prop. 2017/18:243, Vattenmiljö och vattenkraft