Vem gör vad i vattenförvaltningen?

Vattenmyndigheterna – beslutar om miljökvalitetsnormerna

Sverige är indelat i fem vattendistrikt: Bottenviken, Bottenhavet, Norra Östersjön, Södra Östersjön och Västerhavet. En länsstyrelse i varje distrikt är utsedd till vattenmyndighet:

Bottenviken – Länsstyrelsen Norrbotten

Bottenhavet – Länsstyrelsen Västernorrland

Norra Östersjön – Länsstyrelsen Västmanland

Södra Östersjön – Länsstyrelsen Kalmar län

Västerhavet – Länsstyrelsen Västra Götaland

Kartan visar de fem Mark- och Miljödomstolarna som de fem vattendistrikten tillhör.

I varje distrikt finns en vattendelegation. Det är vattendelegationen som fattar vattenmyndighetens beslut om miljökvalitetsnormer, förvaltningsplaner och åtgärdsprogram. Kansliet, med stöd av länsstyrelsernas beredningssekretariat, tar fram förslagen och samordnar arbetet i distriktet.

Miljökvalitetsnormen anger vilken kvalitet en vattenförekomst ska ha eller uppnå. Statusklassificeringen visar vilken status den bedöms ha i dag. Båda finns i Vatteninformationssystem Sverige (VISS).

Samråd och remisser – när andra kan påverka

När vattenmyndigheterna tar fram förslag till förvaltningsplaner, åtgärdsprogram och miljökvalitetsnormer genomför de samråd. Myndigheter, kommuner, organisationer, verksamhetsutövare och allmänheten kan lämna synpunkter på förslagen. Vattenmyndigheterna redovisar sedan hur synpunkterna har hanterats, och inkomna synpunkter kan leda till ändringar innan beslut fattas.

Även länsstyrelser, Havs- och vattenmyndigheten (HaV) och andra myndigheter skickar exempelvis föreskrifter, vägledningar och bevarandeplaner på remiss eller samråd. För Älvräddarna är remiss- och samrådssvar en viktig möjlighet att peka på fel, saknade miljökrav, brister i underlaget och åtgärder som behöver skärpas innan beslut fattas.

Länsstyrelserna – tillsyn och statusklassificering

Länsstyrelsernas beredningssekretariat kartlägger påverkan på vattenförekomster, tar fram statusklassificeringar och bedömer risken för att miljökvalitetsnormerna inte nås.

För vattenkraftverk och dammar har länsstyrelsen normalt tillsynen. Länsstyrelsen kan kontrollera om villkor följs, begära driftuppgifter, göra tillsynsbesök och besluta om förelägganden eller förbud när det finns stöd för det. Det gäller till exempel om en naturfåra torrläggs eller en damm drivs i strid med sina villkor.

Länsstyrelsen har dessutom uppgifter inom Natura 2000, artskydd, naturreservat och kulturmiljö. Ett vattenkraftsärende kan därför beröra flera delar av samma länsstyrelse, men besluten fattas inte nödvändigtvis av samma enhet eller i samma ärende.

Havs- och vattenmyndigheten – föreskrifter och nationell vägledning

Havs- och vattenmyndigheten, HaV, tar fram föreskrifter för ytvatten om bland annat kartläggning, statusklassificering och miljökvalitetsnormer och ger nationell vägledning om hur reglerna ska tillämpas. Myndigheten vägleder också tillsyns- och prövningsmyndigheter i frågor om vattenverksamhet och miljökvalitetsnormer.

HaV beslutar däremot inte vilken miljökvalitetsnorm som ska gälla för en enskild vattenförekomst. Det gör vattendelegationen i respektive vattendistrikt.

SGU – föreskrifter och vägledning för grundvatten

För grundvatten är Sveriges geologiska undersökning, SGU, den centrala myndigheten för föreskrifter och vägledning. SGU:s föreskrifter omfattar bland annat kartläggning, riskbedömning, statusklassificering, miljökvalitetsnormer och övervakning. SGU beslutar däremot inte vilken norm som ska gälla för en enskild grundvattenförekomst; det gör vattendelegationen i det berörda vattendistriktet.

VISS – status, miljökvalitetsnormer och påverkan

VISS, Vatteninformationssystem Sverige, är databasen där vattenförekomsterna kan sökas. Där finns bland annat statusklassificering, miljökvalitetsnormer, påverkan, risk, åtgärder och motiveringar. VISS är inte en beslutande myndighet.

När du behöver veta vilken vattenförekomst som berörs, vilken norm som gäller och hur olika kvalitetsfaktorer har klassats är VISS en bra startpunkt. Läs också motiveringen till klassificeringen. Där framgår om klassningen bygger på mätdata, modeller, expertbedömning eller en kombination av flera källor.

Kommunerna – planering, tillsyn och egna åtgärder

Kommunernas beslut om fysisk planering, dricksvatten, avlopp och miljötillsyn kan påverka vattenmiljön. Kommunerna omfattas också av vattenmyndigheternas åtgärdsprogram och ska genom sina beslut bidra till att miljökvalitetsnormerna följs.

För vattenkraftverk och dammar ligger tillsynen normalt hos länsstyrelsen. Kommunen kan däremot ha tillsyn över andra verksamheter som påverkar samma vattenförekomst.

Vattenråden – lokal samverkan, men inga myndighetsbeslut

Vattenråd samlar ofta kommuner, markägare, verksamhetsutövare, föreningar och andra lokala aktörer inom ett avrinningsområde. De kan bidra med lokal kunskap, föreslå åtgärder och i vissa fall genomföra vattenvårdsinsatser. Genom vattenrådet kan lokala aktörer också föra fram kunskap och synpunkter till länsstyrelsen och vattenmyndigheten.

Ett vattenråd är däremot inte en myndighet. Det beslutar inte om miljökvalitetsnormer, tillstånd eller tillsynskrav. Synpunkter från ett vattenråd kan vara värdefulla, men de ersätter inte de beslut som måste fattas av behörig myndighet eller domstol.

Mark- och miljödomstolarna – prövar tillstånd och omprövningar

Mark- och miljödomstolarna prövar bland annat tillstånd till vattenverksamhet och omprövningar av vattenkraftens villkor. Där avgörs frågor om exempelvis vattenföring, fiskpassager, drift, kontroll och andra villkor för verksamheten.

Domstolen måste pröva verksamheten mot den miljökvalitetsnorm och de andra bindande miljökrav som gäller. Vattenmyndigheten bestämmer alltså inte hur ett enskilt vattenkraftverk ska drivas. I en tillstånds- eller omprövningsdom är det domstolen som beslutar vilka villkor verksamheten ska följa.

Mark- och miljööverdomstolen prövar överklaganden från mark- och miljödomstolarna när prövningstillstånd ges. I vissa mål kan Mark- och miljööverdomstolens avgörande överklagas vidare till Högsta domstolen.

Vem ska man kontakta?

Vill du begära tillsyn över en damm eller ett vattenkraftverk: kontakta länsstyrelsen.

Vill du veta vilken miljökvalitetsnorm eller statusklassificering som gäller: börja i VISS. Frågor om hur statusklassificeringen har tagits fram kan ställas till den berörda länsstyrelsen. Frågor om själva normbeslutet hör till vattenmyndigheten.

Gäller frågan ett pågående tillstånds- eller omprövningsmål: handlingarna finns hos mark- och miljödomstolen och synpunkter lämnas i det målet.

Gäller frågan fysisk planering, avlopp eller annan kommunal verksamhet: kontakta kommunen, men kontrollera samtidigt om länsstyrelsen har tillsyn eller ett särskilt ansvar i just den frågan.