Ny rapport ifrågasätter småskalig vattenkrafts betydelse för elnätet

Länsstyrelsen i Jönköpings län har låtit konsultföretaget Norconsult analysera vilken betydelse småskalig vattenkraft i Emån och Vättern faktiskt har för elnätets stabilitet och funktion. Slutsatsen är tydlig: elsystemnyttan är begränsad, kraftverken används inte i Svenska kraftnäts frekvensreserver och miljöåtgärder enligt den nationella planen för omprövning av vattenkraft (NAP) ger endast ett bortfall motsvarande på nivån promille till omkring en procent av den lokala elproduktionen.
I rapportens egna ord är påverkan på den totala energiproduktionen “relativt liten”.

Begränsad betydelse för stabilitet och reglering

Rapporten “Mindre vattenkraftverks bidrag till elnätets stabilitet” analyserar hur mindre vattenkraftverk i Emån och Vätterns tillrinningsområden påverkar svängmassa, nätstabilitet och tillgänglig effekt.

Norconsult konstaterar att dessa anläggningar endast ger ett begränsat bidrag till stabiliteten i elsystemet och att betydelsen är liten i jämförelse med större produktionskällor i transmissions- och regionnäten.

Rapporten pekar också på att miljötappningar normalt inte minskar bidraget till svängmassa i någon större omfattning, eftersom turbinerna i de flesta fall fortsätter att rotera så länge vatten passerar genom anläggningen.

De flesta kraftverken är strömkraftverk utan reglermagasin. (vilket också speglar den nationella bilden: en mycket stor del av Sveriges drygt 2 000 vattenkraftverk – särskilt bland de cirka 1 700 anläggningar som är mindre än 1 MW – saknar regleringsmagasin och är därför strömkraftverk som inte kan reglera produktionen oberoende av vattenföringen). Det innebär att produktionen i huvudsak följer vattenföringen och att anläggningarna saknar möjlighet att snabbt reglera upp effekten. Rapporten bedömer därför att de aktuella mindre vattenkraftverken sannolikt inte deltar i Svenska kraftnäts frekvensreserver och bara i mycket begränsad omfattning påverkar den snabbt reglerbara effekten i elsystemet.

Miljöåtgärder ger marginellt produktionsbortfall

När Norconsult räknar på vad miljöåtgärder enligt NAP innebär för Emån och Vättern hamnar produktionsbortfallet på nivåer mellan några tiondelar och omkring en procent av den lokala elproduktionen.

Rapporten beskriver själv påverkan på den totala energiproduktionen som “relativt liten”.

Det handlar alltså om mycket små mängder el i ett elsystemperspektiv, samtidigt som åtgärderna öppnar för stora förbättringar för vattenmiljöer och fiskvandring.

Erfarenheter från Sverige visar också att miljöanpassningar av mindre vattenkraftverk kan genomföras utan att elproduktionen upphör. Ett aktuellt exempel är Tranås Energi, där bolagets mindre vattenkraftverk har miljöanpassats samtidigt som produktionen bibehållits – något som också framgår av den miljörevision av Tranås Energis vattenkraftverk som Älvräddarna nyligen genomfört. (”Klicka här”)

Ödrift – en teori som är orealistisk att genomföra

I rapportmaterialet nämns att vissa mindre vattenkraftverk teoretiskt skulle kunna användas för så kallad ödrift vid kris. Sett ur ett nationellt perspektiv saknas dock helt de förutsättningar som skulle krävas för att detta ska bli verklighet.

För att ödrift ska fungera krävs omfattande investeringar i styrsystem, nätombyggnader, reservkraftlösningar, redundans och särskilda avtal mellan producenter och nätägare. Några sådana system finns varken planerade eller finansierade.

Enskilda mindre anläggningar kan därför inte utan omfattande tekniska och organisatoriska investeringar börja försörja sjukhus eller annan samhällsviktig infrastruktur på en ort.

Att göra ödrift till huvudargument för småskalig vattenkraft innebär i praktiken att dammar behålls av försiktighetsskäl även där de saknar verklig elsystemnytta. Samtidigt riskerar miljömålen att pressas tillbaka och hårt påverkade vattendrag blir utan de åtgärder NAP är tänkt att ge.

Att hänvisa till denna hypotetiska ödrift som skäl att bevara småskaliga vattenkraftverk skapar en illusion av beredskap som saknar realistiska förutsättningar.

Älvräddarna: Rapporten stärker vår bild

För Älvräddarna bekräftar rapporten en bild vi länge lyft i NAP-debatten: småskalig vattenkraft har stor miljöpåverkan men mycket liten betydelse för elsystemet.

De vattenkraftverk som ingår i Emåns och Vätterns prövningsgrupper är typiska mindre anläggningar i den svenska vattenkraftsflottan – med låga fallhöjder, begränsad effekt och hårt påverkade vattendrag. Samma typ av anläggningar återkommer i prövningsgrupper över hela landet.

När en oberoende teknisk genomgång visar att denna representativa grupp av mindre anläggningar har ett litet samlat bidrag till stabilitet och reglerkraft, och att bortfallet av elproduktion vid moderna miljövillkor är “relativt litet”, undergrävs ett av de vanligaste argumenten mot miljöåtgärder: påståendet att varje mindre vattenkraftverk skulle vara nödvändigt för elnätets funktion.

För Älvräddarna är slutsatsen tydlig. Rapporten ger ett starkt stöd för att miljömålen och vattenmiljön måste väga tyngre än försöken att blåsa upp elsystemnyttan hos den småskaliga vattenkraften – inte bara i Emån och Vättern utan i NAP-omprövningarna i hela landet.

Källa

Rapporten som artikeln bygger på finns här: ”Klicka här”

Norconsult / Länsstyrelsen Jönköping – “Mindre vattenkraftverks bidrag till elnätets stabilitet”
(rapport inom samverkansprocesserna för NAP i Emån och Vättern)