Vi har idag svarat skriftligt på frågor från Aktuell Hållbarhet om dammrivning och vattenkraftens miljöanpassning. Artikeln kan vara låst för vissa läsare, så jag delar här mitt resonemang i sin helhet, i den form det förmedlades.
Rivning av dammar är i de flesta fall inte en ideologisk åtgärd, utan en rättslig konsekvens när andra lösningar inte räcker för att uppfylla gällande miljökrav. Miljöbalken, EU:s vattendirektiv och Natura 2000-regelverket bygger på att verksamheter inte får medföra fortsatt försämring av vattenmiljöer och att lagstadgade miljömål ska nås.
När åtgärder som fiskvägar, omlöp eller andra anpassningar prövas men visar sig inte fungera i praktiken, återstår ibland ”rivning”. Med rivning – eller utrivning – avses här den juridiska termen som används i domstolsprövningar när en damm eller anläggning helt eller delvis tas bort för att uppfylla miljökrav. I andra sammanhang används ofta andra ord, som avveckling eller borttagande, men i rättslig mening är det rivning som prövas.
Det är därför missvisande att beskriva rivning som ett politiskt val som ska vägas mot andra intressen. I rättslig mening handlar det om följden av långvarig bristande måluppfyllelse.
Det som är anmärkningsvärt är inte att dammar rivs, utan att det fortfarande uppfattas som kontroversiellt när miljölagstiftningen faktiskt tillämpas. I många fall rör det sig dessutom om äldre anläggningar som saknar giltiga tillstånd eller där samhällsnyttan är begränsad, samtidigt som miljöpåverkan är betydande.
När fokus flyttas från den rättsliga utgångspunkten till att handla om vilka åtgärder som kan upplevas som politiskt känsliga, riskerar hela problemformuleringen att hamna fel. Då diskuteras konsekvenserna av dammrivning, snarare än orsakerna till att kraven över huvud taget aktualiseras.
Utgångspunkten bör därför vara densamma som i annan miljörätt: lagen gäller även vattenkraften, och när andra åtgärder inte räcker följer rättsliga konsekvenser.
/ Jari Toivanen
... See MoreSee Less
Nya bråk att vänta om utrivning av dammar
www.aktuellhallbarhet.se
Havs- och vattenmyndigheten har fått i uppdrag av regeringen att redogöra för både positiva och negativa effekter av dammrivningar i Sverige. Älvräddarna ser dock uppdraget som problematiskt, d... 54 minutes ago
Visste du att en enda flodpärlmussla renar upp till 50 liter vatten per dygn?
Dessa uråldriga skapelser bidrar till friska vatten och kan uppnå en ålder på över 200 år.
Tyvärr har arten redan försvunnit från över en tredjedel av sina svenska vatten. Där den finns kvar återstår ofta enbart den äldre generationen eftersom återväxten har stannat av.
Detta beror på att det livsviktiga samspelet med fisken har brutits.
Musslans larver kan inte simma mot strömmen.
För att överleva och spridas måste de haka fast på gälarna hos öring eller lax. Det är en transport som sker utan att fisken tar skada men om fisken stoppas av vandringshinder kommer inte larverna vidare i systemet.
När fisken inte kan vandra, föds inga nya musslor. Därför är fria vandringsvägar avgörande.
När vi skapar fria vandringsvägar räddar vi inte bara fisken utan säkrar också framtiden för älvens naturliga reningsverk💙 ... See MoreSee Less
3 days ago
Vad är egentligen en faunapassage? Kort förklarat så är det motorvägen förbi hindret där fiskar kan ta sig förbi och överleva sin vandring.
För att till exempel lax, öring och ål ska kunna vandra till sina lekområden måste de kunna passera kraftverksdammarna. Utan dessa passager dör bestånden ut.
Idag finns det teknik och kunskap, nu saknas bara viljan hos många kraftbolag. Vi ger oss inte förrän fisken har fri väg💙 ... See MoreSee Less
5 days ago
