När 20 politiker struntar i fakta om vattenkraften

Vår syn på Klarälvsdebatten

Under måndagen (9/2) publicerade Svenska Dagbladet en debattartikel där region- och kommunpolitiker i Värmland varnar för att moderna miljökrav i Klarälven hotar den storskaliga vattenkraften. Älvräddarna bemötte detta i en replik i SvD. Här förklarar vi mer utförligt varför vi reagerade – och vad som faktiskt gäller.
Läs repliken här: [länk]

Vad politikerna hävdar

I debattartikeln beskrivs miljökraven som en ”dödsstöt” mot vattenkraften. Politikerna menar i korthet att

• kraven i Natura 2000‑områdena är orimliga,
• vattenkraften i Klarälven riskerar att bli olönsam eller stängas,
• detta i sin tur hotar Sveriges elförsörjning.

Problemet är att dessa slutsatser bygger både på missförstånd om lagen och på siffror som inte längre stämmer.

Miljökraven är lag

Det som nu sker i Klarälven är inte att myndigheter plötsligt har hittat på hårdare regler. Det är att Sverige, mycket sent, börjar tillämpa de regler som redan finns.

Miljöbalken, Natura 2000‑regelverket och vattenförvaltningens miljökvalitetsnormer gäller sedan länge. De säger i grunden en sak: verksamheter får inte försämra skyddade naturvärden eller orsaka allvarlig skada på arter och livsmiljöer.

Under lång tid har vattenkraftens reglering i Klarälven brutit fiskvandringar, förändrat flöden och slagit hårt mot älvens ekologi. När detta nu prövas mot gällande lag är det därför dagens situation som måste förklaras och försvaras – inte de åtgärder som föreslås.

1,5 TWh är ingen regel

Ett centralt argument i debattartikeln är siffran 1,5 terawattimmar. Den används som om den vore ett fast tak för hur mycket elproduktion som får påverkas av miljöåtgärder.

Så är det inte.

1,5 TWh är ett politiskt planeringsmål som togs fram i samband med förhandlingar om den nationella planen för vattenkraften. Siffran återfinns i planeringssammanhang men saknar rättslig verkan. Domstolar och tillsynsmyndigheter är inte bundna av den, utan ska tillämpa miljöbalken och EU-rätten i den enskilda prövningen.

Dessutom kan man inte ”förbruka” miljöutrymme i ett vattendrag och sedan hänvisa till det i ett annat. Varje älv och varje Natura 2000‑område ska bedömas för sig. Lokala skador kan inte räknas bort mot ett påstått nationellt energisaldo.

”Dödsstöt”-retoriken bygger på fel siffror

Det är också viktigt att känna till att de siffror som används i debatten har korrigerats.

Svenska kraftnät gick hösten 2024 ut med en officiell rättelse av sina tidigare prognoser. Med uppdaterade beräkningar visade det sig att de elproduktionsförluster som tidigare beskrevs som 3–4 TWh i själva verket ligger runt 1,2–1,4 TWh, beroende på miljöalternativ.

Trots detta fortsätter debatten att bygga på den gamla bilden. När ett stort antal politiker gör det utan att nämna rättelsen blir det ett problem – inte bara för sakdebatten utan också för förtroendet för beslutsfattandet.

Hotas verkligen elförsörjningen?

Påståendet att Sverige står inför elbrist håller dessutom dåligt mot verkligheten.

De senaste åren har vattenmagasinen ofta legat över snittet för de senaste decennierna. Sverige exporterar stora mängder el. Samtidigt har elanvändningen genom effektivisering minskat till nivåer som senast sågs på 1980‑talet.

Att i det läget beskriva en möjlig påverkan på cirka 0,7 TWh i Klarälven som ett avgörande hot mot vattenkraften är svårt att ta på allvar. Om elsystemet verkligen inte klarar grundläggande miljökrav i ett enskilt vattendrag, då är det systemets sårbarhet som behöver diskuteras – inte miljölagstiftningen.

I debattartikeln lyfts Karlstads invånare fram som skäl att bromsa miljöåtgärder. Självklart är skredsäkerhet, översvämningsrisker och skydd av liv och hälsa viktiga frågor.

Men de löses genom planering, skyddsåtgärder och tekniska lösningar – inte genom att permanenta en reglering som redan orsakar stora ekologiska skador i älven.

Varför Älvräddarna säger ifrån

Älvräddarna har arbetat med vattenkraftsfrågan sedan 1974. Till en början för att mota ytterligare exploatering av våra älvar, numera för att miljöanpassa en industri som till stora delar varit undantagen miljöhänsyn sedan förra seklets början. Vi följer vattenkraftens omprövningar hela vägen, från samråd till domstol, med särskilt fokus på juridik och vetenskapligt faktaunderlag.

När politiker gemensamt beskriver lagstadgade miljökrav som ett hot, och samtidigt lutar sig mot siffror som visat sig vara fel, då behöver någon reda ut vad som faktiskt gäller.

Vattenkraften kommer även i framtiden att spela en viktig roll i energisystemet. Men den kan inte stå vid sidan av lagen.

Att miljökraven nu prövas och får genomslag i Klarälven är inte en dödsstöt mot vattenkraften. Det är ett steg mot att rätta till långvariga skador – och en förutsättning för det vi vill uppnå: strömmande vatten och levande landskap.

Värna om älvarna och ge oss ett viktigt bidrag via Swish: 123 471 82 43