Elcertifikat och dammrivningar mars 2006
Marsvintern nyper tag i hela landet, en del bara fryser medan andra njuter av de bländvita vyerna. En av njutningarna är att få ge sig ut på skidor i obanad terräng och uppleva den marsstämning som snart också kommer att bjuda på lättåkt skare.
Vi i älvräddarstyrelsen jobbar nu hårt och intensivt för att få alla riksdagspartier att förstå det olämpliga i att ge stöd åt elkraft från strömmande vatten genom elcertifikat. Vi har ett antal vattendrag, framför allt i fjällvärlden, som skulle kunna bli av intresse för exploatören genom förbättrad ekonomi tack vare elcertifikat. Elcertifikaten ska naturligtvis satsas på miljövänlig energi från vindkraft och biobränsleanläggningar. Än en gång måste vi betona att vattenkraftsutbyggnad är starkt miljöstörande och därför inte kan elcertifieras.
Älvdalarna skulle må mycket bättre av att få utveckla en turistnäring som skulle ge mängder av arbetstillfällen än att bli sterila och ointressanta vatten. Den senare typen har vi redan alltför gott om.
På den positiva sidan vill jag nämna att återskapandet av strömvatten genom dammrivningar blir allt mer intressant. I Kolbäcksån vill kraftbolaget Mälarenergi riva ett par dammar som inte längre används för elproduktion. Tyvärr finns det de som vill bevara dammarna som industriminnen och fått kommunledningen på sin sida. Jag anser att det är viktigare att gynna den biologiska mångfalden. Miljödomstolen kommer till Hallstahammar i vår för att avgöra ärendet. Rivningsplanerna har fått stöd i de flesta remissinstanserna.
I Norrtälje har lyckade dammrivningar i den lilla Norrtäljeån, lett till en vacker strömmiljö inne i staden. När jag var där på studiebesök i höstas gick stora öringar upp i ån till norrtäljebornas glädje. I december deltog jag i Vattendagarna i Jönköping och fick höra mycket om restaurering av vattendrag. Bland föreläsarna var Christer Nilsson från Umeå universitet, som talade om återskapande av habitat för fisk och bottenfauna och strandzonernas betydelse i strömvatten. Vi gjorde också en exkursion för att se dammrivningar och så kallade omlöp för fiskvandring i Tabergsån och Kallebäcken söder om Jönköping. I Testeboån i Gästrikland har man efter konflikt med dammbevarandesidan nu släppt vattnet fritt till mångas glädje.
Ett återskapande av strömmande vatten blir aldrig en fullständig återgång till vad som en gång varit. Vi får därför inte låta utbyggnadsivrarna använda framtida möjligheter till återskapande som argument för fortsatt exploatering.
Per Wernberg