Huvudförhandling mot Kaunis Iron AB i Pajala
Idag, den 4 november 2024, deltog Älvräddarna vid huvudförhandlingen i Pajala angående Kaunis Iron AB:s gruvverksamhet. Älvräddarna yrkar i första hand på att Mark- och miljööverdomstolen ska avvisa Kaunis Iron AB:s ansökan och i andra hand att ansökan ska avslås.
Stellan Hamrin, Älvräddarnas expert, förde Älvräddarnas talan
Stellan Hamrin, forskare och limnolog, har tidigare lett Sötvattenslaboratoriet vid Drottningholm och varit sakkunnig vid Miljödepartementet. Han lyfte fram flera kritiska punkter om miljöpåverkan och bristen på insyn i Kaunis Irons verksamhet. Trots verksamhetens omfattande påverkan på vattenflöden och föroreningsrisker har Kaunis Iron undvikit att ge ut data, vilket försvårar granskningen. Detta strider mot Århuskonventionen och hindrar allmänheten från att följa och påverka processen.
Vattenhantering och klimatförändringar – stora risker för miljön
Hamrin pekade på bristerna i vattenhanteringen, där gruvan riskerar att läcka stora mängder förorenat vatten med potentiellt allvarliga miljökonsekvenser. Han betonade att klimatförändringarnas extremväder – såsom nyligen i Spanien – ökar risken för plötsliga och stora vattenflöden i området. Därför kräver Älvräddarna en fullständig riskanalys som tar höjd för de mest extrema förhållandena, inklusive kontroll över alla vattenflöden i och kring gruvan.
Industriländer och gruvans globala ansvar
Stellan betonade vikten av att gruvbolag i industriländer tar fullt ansvar för att minska klimatpåverkan. Kaunis Iron måste säkerställa att deras verksamhet inte bidrar till ökade utsläpp globalt, även för malm som exporteras till andra länder. Bolaget måste vara öppet och följa såväl svenska lagar som internationella miljökrav – detta är avgörande för att skydda våra vattendrag och säkerställa en rättvis process. Med på huvudförhandlingen under måndagen var även Älvräddarnas ordförande Richard Löwall och vice ordförande Siri Lundström. Stellan och Siri sitter även i styrelsen för Luleälvens vattenråd (Siri är ordförande).
Andra deltagare och inlägg vid förhandlingen
Flera sakägare framförde sina yrkanden, bland annat Naturskyddsföreningen, Aareavaara Bysamfällighetsförening, Gabna sameby samt lokalboende Mona Kumpula.
Mona Kumpula visade pedagogiska kartbilder över området som tydliggjorde hur vatten från gruvverksamheten “smiter” ut från myren via olika diken till Aareajoki och Muonioälven i finska samhället Kolari. Mona gjorde liknelsen att Kaunis verksamhet är som att låta barnen släppa ut vatten i soffan, istället för i badkaret, på övervåningen i ett hus. Vattnet kommer att rinna okontrollerat ut på våningen, och fortsätta neråt till undervåningen och ut. Det bekräftade Stellans tidigare uttalande.
En annan fastighetsägare visade ett gediget material och bilder på hur gruvverksamheten påverkar omgivningarna, med bilder på nedsmutsat vägnät och provtagningar som visar för höga nivåer av giftiga ämnen, med mera.
Kaunis Iron AB representerades av fem personer som framförde sin presentation med bilder och filmer. Förhandlingen fortsätter under veckan med en syn av verksamhetsområdet, talan från samebyn och Kaunis Irons svar på frågor och yrkanden. 