Politisk oförmåga att agera – ingen återhämtning för svaga bestånd i Östersjön
Nyligen (23/10) samlades EUs ministerråd kring den heta frågan om hur det fortsatta fisket efter sill och strömming ska se ut i Östersjön. Chansen fanns till framsynt och ansvarsfullt agerande i linje med hållbarhetsmål.
Tyvärr togs dock inte de nödvändiga besluten som kraftfullt minskar industritrålarnas påverkan och ger bestånden chans till återhämtning. Kvoterna som beslutades för centrala Östersjön samt Bottenhavet och Bottenviken 2024 är visserligen lägre än årets fångstkvoter, men saknar rimlighet utifrån beståndsläget.
Forskare har under de senaste åren alltmer frekvent larmat om brister i förvaltning av bestånd och risker för kollapsande bestånd. Internationella havsforskningsrådet, ICES, förde i senaste bedömningen fram att bestånden var så pass svaga att fisket helt bör stoppas. EU-kommissionen föreslog i linje med detta ett totalstopp.
Den svenska regeringens hållning i frågan har visserligen handlat om att värna det kustnära småskaliga yrkesfisket och minska fisketrycket.
Samtidigt har man nu agerat i EU för ett fortsatt fiske på de redan alarmerande svaga bestånden – och industritrålningen kan fortsätta.
Älvräddarnas Riksorganisation ser mycket allvarligt på utvecklingen i Östersjön och de beslut som nu tagits, där inte minst den svenska regeringen visat oförmåga att agera utifrån forskning och ett långsiktigt förvaltningsperspektiv. Redan idag är vi i ett väldigt allvarligt miljömässigt läge i Östersjön där ekosystemen kan sättas ur spel och förutsättningarna för många olika känsliga och hotade arter, däribland våra svaga bestånd av vildlax, hotas.
Utöver detta slår den politiska oförmågan att agera undan benen för andra näringar som tar hänsyn till hållbara uttag av bestånd och kan gynna lokal utveckling och sysselsättning på landsbygden.