Älvräddarna i SVT Aktuellt 17/6

“Miljön ställs mot elbehovet”

Aktuellt tar upp frågan om småskalig vattenkraft och pausen av omprövningen av vattenkraften med frågeställningen “Miljön ställs mot elbehovet”. Men är detta verkligen en korrekt frågeställning? Omprövningen av vattenkraften (NAP) framställs ofta som något som tvingar kraftverksägare att lägga ner verksamhet mot sin vilja, vilket inte är en korrekt beskrivning.

Klicka här för att se inslaget, reportaget börjar ca 24 minuter in i sändningen.

Det man kommit överens om är att kraftverken ska uppfylla moderna miljökrav för att minska den miljöpåverkan som uppstår i kraftverk. Anläggningar som ofta byggts efter normer som ibland är mer än 100 år gamla – ofta saknas till och med tillstånd(!). Kraftverksägaren får lämna ett förslag på hur dessa krav ska uppnås, och miljödomstolen avgör om förslagen uppfyller dagens miljökrav enligt miljöbalken och EU:s direktiv. Om kraven uppfylls kan kraftverksägaren få bidrag från Vattenkraftens miljöfond (VMF) för att verkställa åtgärderna.

När processerna startade 2022 visade det sig att relativt många kraftverk blir olönsamma om de ska klara kraven, trots bidragen från miljöfonden. Valet blir då att ansöka om att avsluta produktionen och restaurera vattendraget – i detta fall får ägaren bidrag för både återställning av damm och produktionsförluster. Detta är precis det Älvräddarna länge hävdat, om den småskaliga vattenkraften ska bära sina egna kostnader (inklusive miljökostnader) är den inte lönsam.

Inom miljörörelsen förstår vi inte riktigt vad pausen av NAP ska uppnå. Att den småskaliga vattenkraftens bidrag till totalproduktionen är i stort sett försumbar verkar alla vara överens om. Den småskaliga vattenkraften bidrar inte heller med reglerförmåga då det rör sig om strömkraftverk (de lagrar inte energin till senare utan fungerar som sol- och vindkraft). Istället har man börjat argumentera om att de besitter andra egenskaper, som elberedskap och ö-drift. Vad vi kan förstå är det dock få kraftverk som idag klarar detta utan kompletteringar av utrustning och ombyggnader av nätet. Vem tänker man ska stå för dessa kostnader?

I vårt moderna samhälle gäller vanligtvis att den som utnyttjar en naturresurs är den som betalar för den skada man orsakar, Polluter Pays Principle. Vi tror att NAP:en pausats i ett försök att hålla den småskaliga vattenkraften under armarna och sänka miljökraven så kraftigt att kraftverken kan fortsätta drivas, utan miljöåtgärder och utan att kraftverksägarna står för sina kostnader. Något som knappast skulle accepteras om det rört sig om till exempel utsläpp av miljögifter.

Ytterligare argument för att vattenkraften behöver miljöanpassas, som vår vice ordförande Siri Lundström framförde, men som inte togs med i reportaget var dessa:

1. För biologisk mångfald och utrotningshotade arter – en planetär gräns som alarmerande har passerats med råge. 
2. Rrinnande vatten är enormt viktigt för ett fungerande ekosystem – miljön kallas för “Nordens korallrev” då det är oerhört artrikt och fungerar som barnkammare och transportsystem för arter och material. Vattenkraften har byggts ut i stor omfattning och idag är endast ett fåtal vattendrag opåverkade av vattenkraft och dammar. Vattenkraftverk och andra vandringshinder är en av de viktigaste orsakerna till att 40 procent av EU:s vatten inte når vattendirektivets krav.
3. Riksdagen gjorde en blocköverskridande Energiöverenskommelse 2016, som nu bryts i och med pausen av miljöprövningarna. Energiöverenskommelsen gjordes av S, MP, C och regeringspartierna KD+M.
4. Sverige löper mycket stor risk för kraftiga viten och att tvingas betala miljontals kronor i böter till EU för att vi inte lever upp till miljöanpassningen enligt EUs Vattendirektiv.
5. Vattendirektivet och miljöanpassningen skulle ha varit genomförd senast 2015, Sverige har skjutit upp miljöanpassningen av vattenkraften sedan direktivet beslutades i EU år 2000.
6. Älvräddarna och övriga miljöorganisationer menar att regeringens hantering av pausen av miljöanpassningen är alarmerande odemokratisk. NGO:s och allmänheten har inte blivit inbjudna till samtalen som pågår mellan industri och regering, och remisstider är oacceptabelt korta, flera gånger bara från fredag kväll till tisdag morgon.
7. Vattenkraftsindustrin har aldrig anpassat sig till en modern miljölagstiftning, såsom alla andra miljöpåverkande verksamheter har gjort. Nu försöker industrin slippa miljöanpassning igen.
8. Vattenkraften har fått tiotals miljarder i bonusregn av oss elabonnenter i och med Energiöverenskommelsen. Branschen fick sänkt fastighetsskatt från 2,8% ner till 0,5% – i utbyte mot att branschen inrättade miljöfonden. Vi tycker det är problematiskt att branschen satt ett tak på 10 miljarder för VMF när de sägs tjäna upp emot 70 miljarder över tid på den sänkta skatten.
9. Det är långt viktigare att lösa de stora förluster som sker vid elöverföring från norr till söder. Det skulle ge ett mycket större tillskott el än vad Svensk Vattenkraftförening (SVAF) bidrar med.
10. Sverige missar EUs generösa lån för den stora industrisatsningen i Norrbotten för “grön omställning”, eftersom regeringen inte genomför miljöåtgärder enligt Vattendirektivet.

Av totalt 2 100 vattenkraftverk i Sverige saknar minst 500 tillstånd. Drygt 1000 av dem är under 125 kW och räknas som småskaliga – de som tas upp i Aktuellts reportage. Av dessa har ungefär en fjärdedel fått förelägganden från länsstyrelsen om att ansöka om tillstånd.

Kraftverk utan tillstånd men som har urminnes hävd eller motsvarande ”tillstånd” måste ansöka om omprövning, vilket är en mycket enklare form av tillståndsprövning jämfört med nyprövning.