En vacker sannsaga med lyckligt slut

Detta är en riktigt rolig berättelse att få dela med mig av till er alla.

Som generalsekreterare i Älvräddarna är jag med på många förhandlingar i mark- och miljödomstolen. Väldigt många har handlat om att ägare till småskaliga vattenkraftverk söker tillstånd enligt miljöbalken för sin verksamhet. Så var det också denna gång, Forslidens kraftverk i Tallån, biflöde till Rickleån. Ägaren Karl ”Kalle” Jonsson sökte tillstånd för ett kraftverk som byggdes på 1920-talet och övertogs av en äldre numer bortgången släkting till Kalle på 1950-talet. Huvudförhandling hölls i Skellefteå tingsrätt 22-23 maj 2019. Som vanligt företräddes Kalle av ett ombud som framhöll vikten av småskalig vattenkraft. Älvräddarna, representerat av mig, vidhöll att ansökan skulle avvisas eller avslås på grund av en massa omständigheter.

Dag två, på eftermiddagen, närmade jag mig Kalle som satt för sig själv vid sista eftermiddagskaffet innan förhandlingarna skulle sluta. Jag frågade om jag kunde få ringa honom om ett par dagar ”när stickor och strån lagt sig lite” efter bataljerna i tingsrätten. Kalle svarade ”javisst”.

Ett par dagar senare ringde jag och förklarade att han skulle kunna avveckla kraftverksdriften och få pengar för det. Vattenkraftens Miljöfond, som precis startat, erbjöd enligt sina egna statuter 85 procent av alla kostnader och 95 procent av produktionsförlusten vid avveckling. Detta var nyheter för Kalle, vars ombud inte hade talat om denna möjlighet.

Kalle svarade ”Ja, så gör vi”. Jag blev förstås glad över det prompta beskedet som levererades med kommentaren: ”Det känns ju lite märkligt förstås, det var ju morfarn som hade hand om det i många år och det har ju funnits här hela mitt liv. Men fan vad skönt!” Att ensam driva och sköta ett småskaligt kraftverk innebär, som Kalle sa, att overallen måste ligga bredvid sängen och det larmar från kraftverket. Och det spelar ingen roll om det är 30 grader kallt ute, det är bara att slita på sig overallen och ta skotern ner genom skogen i mörkret.

Sedan hjälpte jag via Älvräddarna honom med lite kontakter och annat med Vattenkraftens Miljöfond. Kalle ansökte om utrivning och fick tillstånd till det i augusti 2021. Vi, min sambo Margaretha Svenning, som är doktor i miljörätt och jag har också hjälpt Kalle med en kulturmiljörapport och ett kontrollprogram för utrivningen, vilket länsstyrelsen vill ha.

Förberedelserna för utrivningen av dammdelarna har pågått under sommaren och torsdagen 11 augusti var det dags att släppa vattnet fritt igen i denna del av Tallån. Du kan se bilder från denna stora dag för både Kalle, oss i Älvräddarna,
och framförallt livet i vattnet. Liten videofilm på 52 sek, från det hela som vi filmat på plats kan du se på Älvräddarnas Youtube-kanal som finns i slutet av den här artikeln.

Slutligen ett extra varmt tack till Kalle med sambo som tog detta mycket kloka beslut om avveckling och utrivning!

Christer Borg
Generalsekreterare Älvräddarnas Samorganisation

Lite annat som det hela har lett till är att Margaretha, min sambo, och jag träffades på just denna huvudförhandling i mark- och miljödomstolen, där hon då företrädde Kammarkollegiet. Kalle känns som en rätt nära bekant numera, och vi ser fram emot en kopp kaffe den 28 augusti när vi passerar Forsliden på väg till Pajala och huvudförhandling i ett gruvmål med potentiella miljöproblem för Muonio älv. Sannsagans lyckliga slut var flerfaldigt…

Se bildspel nedan hur arbetet fortskridit samt när vattnet klarnat. Vi kommer så klart att följa upp detta närmare längre fram när naturen fått göra sitt.

Föregående
Nästa

GE DONATION


Bli medlem