fbpx
svensk-lag

Älvräddarna begär överprövning av NAP

Älvräddarna har begärt överprövning av den nationella planen för att förse Sveriges vattenkraft med moderna miljövillkor. Begäran är skickad till Högsta Förvaltningsdomstolen som är den instans som kan göra en prövning av huruvida regeringens beslut, som kom i somras, är lagenligt eller inte.

Älvräddarnas kritik kan sammanfattas i ett antal punkter, men framförallt är det riktvärdet på 1,5 TWh, eller 2,3 procent av elproduktionen i svensk vattenkraft som är besvärande. Riktvärdet, som enligt Älvräddarna inte har någon grund i form av beräkningar eller faktaunderlag, ska enligt regeringen skydda elproduktionen från allt för stora miljöanpassningar i framförallt den storskaliga vattenkraften.

Målet för Sveriges införande av vattendirektivet blir därför ett maxtak istället för vattendirektivets minimikrav på miljöåtgärder. En följd av det är att Havs-och vattenmyndigheten nu arbetar fram nya föreskrifter som ska möjliggöra att miljömålen i de stora älvarna, det som dagligdags kallas för miljökvalitetsnormer, ska sättas så lågt det är möjligt utan att därför dra på sig ytterligare ett överträdelseärende från EU-kommissionen.

– Det är pinsamt och oerhört besvärande att Sverige nu intagit en riktning som går ut på att dra målsnöret för vattendirektivet tillbaka till startsnöret. De av regeringen beordrade sänkta miljöambitionerna innebär att 95 procent av Sveriges vattenkraftsproduktion även efter prövningarnas slut år 2037 fortsatt ska vara helt utan fiskvägar och ekologiskt anpassade minimitappningar. Därmed kommer runt 35 procent av Sveriges elproduktion att fortsatt vara icke hållbar med den allmänt vedertagna definitionen av hållbarhet, framhåller Christer Borg, generalsekreterare i Älvräddarna.

Regeringsbeslutet måste upphävas enligt Älvräddarna, som menar att det strider mot en rad direktiv och konventioner, bland annat vattendirektivet, art- och habitatdirektivet och Århuskonventionen.

Eftersom omprövningarna av vattenkraftsanläggningar ska pågå till efter 2037 innebär det att miljömålen i vattendirektivet medvetet senareläggs så långt som mer än tio år efter vattendirektivets slutdatum, vilket också är i strid med unionsrätten. Men framförallt skapar det också en fortsatt orimlig situation i Sveriges alla vattendrag, där vandringshinder och icke miljöanpassade vattenkraftverk i decennier ska tillåtas fortsätta att skada den biologiska mångfalden i våra strömmande vatten. 

Ett ytterligare problem som uppmärksammats via ett flertal domslut i mark- och miljööverdomstolen, är att tillsynen från länsstyrelsernas sida på vattenkraftsanläggningar nu kortsluts under två decennier på grund av NAP och den lagändring som skedde 2019. Detta innebär också fortsatt negativ påverkan på vår miljö, och är i strid med miljöbalkens grundläggande regler om myndighetstillsyn.

– Huruvida EU-kommissionen kommer att acceptera Sveriges förhalning av slutåret för vattendirektivet och den låga ambitionsnivån, vilken vi anser strider mot lojalitetsprincipen inom EU, vet vi inte. Kanske är NAP grunden för nästa överträdelseärende från EU, menar Christer slutligen.

Han framhåller även att regeringsbeslutet därmed kan leda till att EU-kommissionen inleder ett överträdelseärende mot Sverige.

Dela denna sida

Dela på facebook
Dela på google
Dela på twitter
Dela på linkedin
Dela på pinterest
Dela på print
Dela på email

Stöd Älvräddarna

Nyheter

Arkiv efter kategori

Kategorier

Arkiv efter datum

Tidsmaskin