Post Svartårundan: Samverkan för allas bästa
Uppföljningsseminarium om NAP-processen samlade hela vattenkrafts-Sverige.
Den 23 oktober samlades representanter från hela vattenkraftens spektrum – myndigheter, verksamhetsutövare, kulturmiljöexperter och miljöorganisationer – för att diskutera vägen framåt i arbetet med “moderna miljövillkor” för vattenkraften.
Seminariet hölls i Stockholm med ett femtiotal deltagare på plats och ytterligare ett tiotal via Zoom. Under eftermiddagen deltog riksdagsledamoten Rickard Nordin (C) i panelsamtalet.
Seminariet var en uppföljning av vårens Svartårunda, då vi under två dagar möttes i Tranås för att titta på anläggningar, bygga förtroende och hitta gemensamma lösningar. Både studieresan och dagens seminarium har sytts ihop av samma planeringsgrupp – med representanter från Älvräddarna, Vattenkraftens miljöfond, Länsstyrelsen Jönköping och SVAF (Svensk Vattenkraftförening).
Fokus på förtroende, fakta och fungerande samverkan
Förmiddagen inleddes med presentationer från Havs- och vattenmyndigheten, Vattenkraftens miljöfond, Länsstyrelsen i Jönköping, SVAF, Riksantikvarieämbetet – och Älvräddarna. Siri Lundströms keynote belyste miljöperspektivet i samverkansprocessen och betonade att Sverige har ett guldläge utan motstycke i Europa.
– Branschen har fått en unik möjlighet att kombinera elproduktion och naturvård – men med det följer också ett ansvar.
Branschen har fått skattelättnader på omkring 70 miljarder kronor, samtidigt som de nio största bolagen –som fått störst skattelättnader i present – bidragit med 10 miljarder till Vattenkraftens miljöfond.
I övriga branscher gäller Polluter Pays Principle – verksamheter som inte klarar sina miljökostnader måste avveckla. Här får branschen istället ekonomiskt stöd för att antingen miljöanpassa eller avveckla. Ett riktat statligt stöd hade inte varit möjligt enligt EU:s konkurrensregler.
Behov av korrekt fakta och transparens i NAP-processen
Siffran 1,5 TWh – som branschen och regeringen använder som gräns för hur mycket elproduktion miljöanpassningen ”får kosta” – saknar redovisad grund.
Enligt Svenska kraftnäts senare rapport är de verkliga produktionsförlusterna en tredjedel av det tidigare antagna, alltså cirka 1,2–1,4 TWh – alltså under “taket” för produktionsbortfall.
– Det innebär att miljöanpassningen ryms inom regeringens egen maxram. Vi behöver beslut som bygger på fakta – inte på gamla antaganden.
Vi pekar också på tveksamheter i andra underlag, som HaV:s nya ålförvaltningsplan, där referensåret 1980 används som ”opåverkat tillstånd” trots att stora delar av landets vattendrag redan var utbyggda långt tidigare.
Helhetssyn: Miljöns och samhällets nytta måste räknas in
Älvräddarna betonade vikten av att väga in hela värdet av levande vatten – inte enbart elproduktion. Forskning från Uppsala universitet visar att fritidsfisket omsätter 16 miljarder kronor årligen i Sverige, och att älvar som Mörrumsån genererar upp till 45 000 kronor i samhällsnytta per fångad fisk.
I Finland har man till och med lagstiftat om fasta skyddsvärden för hotade arter – exempelvis är avgiften 3 510 euro för en ål och 7 510 euro för en akut hotad insjölax.
Civilsamhällets roll och vägar framåt
Vi menar att följande punkter är centrala för att stärka processen och öka förtroendet:.
- Inbjudan till besluten: Miljörörelsen måste vara med – ska samverkan och lösningar bli långsiktiga behöver folkets röst höras, demokratiskt och jämlikt. Notan för branschens skattesänkning står folket för.
- Finansieringsbalans: Ideella aktörer deltar utan resurser, medan industrin täljer guld ur vår gemensamma natur. Näringslivet bör bli medinvesterare i kunskap och samverkan.
- Dataportal: En gemensam digital plattform där vägledningar, rättsfall och miljödata görs öppet tillgängliga för alla parter.
- Vattenkraftens miljöfonds utbetalningar behöver komma igång – pauser riskerar att krascha NAP-processen. Vi önskar också transparens över hur stor andel som går till faktiska mijöförbättringar, och hur mycket som går till juridiska konflikter.
- Effektivare processer: SVAF kan uppmuntra till samarbete före domstolsprövning. I dag saknas krav på att verksamhetsutövare ska lämna underlag under samverkansfasen. Resultatet blir långdragna mål – som i Testeboån, där processen nu är inne på sitt femte förslag till passage och villkor efter 3,5 år i domstol.
Här hänvisar vi även till Elinor Ostroms forskning om hur gemensamma resurser kan förvaltas hållbart. Hennes slutsats är att tillit, samarbete och tydliga sanktioner är nycklar. Därför föreslår Älvräddarna att verksamhetsutövare som inte deltar aktivt i samverkan ska få lägre ersättning från miljöfonden.
Panelsamtal och gruppdiskussioner
Efter lunch följde panelsamtal med förmiddagens talare, kompletterat av Sportfiskarna och Centerns riksdagspolitiker (alla partier hade fått inbjudan). Diskussionen kretsade kring hur samverkan kan förbättras och hur miljökvalitetsnormer (MKN) och vägledning kan göras tydligare.
Älvräddarna lyfter särskilt
- Behovet av korrekta ingångsvärden och gemensam tolkning av miljödata.
- Att Kammarkollegiet inte längre fungerar som allmänhetens röst, vilket gör ideella organisationer avgörande.
- Att tidig samverkan ska premieras, medan sena eller obstruerande parter bör få reducerad ersättning.
- Att miljöorganisationer behöver finansieringsstöd för att delta jämlikt i processen.
Dagen avslutades med samma stämning som efter Svartårundan – med önskan om fortsatta möten och samtal. Förslag på en ny studieresa 2026 finns, eventuellt till Gullspångsälven.
Läs mer:
- Patrick Rönnbäcks forskning om fritidsfiske https://www.uu.se/nyheter/2025/2025-09-03-fritidsfiskets-dolda-varden
– Patrik Rönnbäck, Malgorzata Blicharska, 2018. Recreational fishing for sea trout – Resource for whom and to what value? Fisheries Research, Volume 204, August 2018, Pages 380-389. https://doi.org/10.1016/j.fishres.2018.03.004 https://www.sciencedirect.com/science/article/abs/pii/S016578361830078X?via%3Dihub - Porlande bäckar och brusande älvar – rapport från SNF och WWF med fokus på andra värden än elproduktion.
- Finsk lag från 2019: Jord- och skogsbruksministeriets förordning om värdena för hotade fiskar och fiskar på tillbakagång (FINLEX 614/2019), avgifter till staten (utöver ev. böter) vid tjuvfiske och liknande.
- Elinor Ostrom, “Nobelpriset i ekonomi” (Riksbankens ekonomipris till Nobels minne) 2009. ”Governing the Commons” (-90), om hur allmänningar styrs hållbart utifrån åtta principer.
Text och bild Siri Lundström.