EU bromsar vattenkraft – Sverige gör tvärtom

Där Europaparlamentet starkt tagit ställning emot utbyggnad av vattenkraft på Balkan och tydligt ser vattenkraft som ett dåligt alternativ både ekonomiskt och för miljön så gäller det motsatta i Sverige. Här har i stället nya regler drivits igenom som slår vakt om och förenklar för vattenkraften.

En överenskommelse gällande vattenkraften träffades förra året mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Miljöpartiet de gröna, Centerpartiet och Kristdemokraterna. Enligt denna ska all svensk vattenkraft förses med “moderna miljökrav genom omprövning”. Men vad innebär det konkret?

Beslutsfattarna är tydliga med att syftet inte är att krångla till det för den enskilde verksamhetsutövaren. Sverige har krav på sig att följa EU:s vattendirektiv, men i stället för att utgå från de högre nivån på kraven som ställs där, så är den svenska utgångspunkten att anpassningen ska ske till lägsta möjliga nivå.

Ur Älvräddarnas synvinkel – och därmed miljöns och den biologiska mångfaldens – tycks dessa “moderna” miljökrav främst gå ut på att leta undantag. Den svenska vattenkraften kan ställa in sig på “business as usual”.

Christer Borg, Älvräddarnas generalsekreterare, ser den nya lagstiftningen som en stol med tre ben.

– Det första benet är kravet på omprövning, som i sig inte helt fel. Men det blir tok när regeringen säger och genomför att alla undantag som är möjliga att använda ska användas. EU kritiserar Sverige sedan tidigare för många undantag, och nu ska vi införa precis alla fullt ut!

Det andra benet, menar Christer Borg, är att detta ska genomföras genom att HaV (Havs- och vattenmyndigheten) ska se över alla föreskrifter och genom Vattenmyndigheterna som ska leta med ljus och lykta efter möjligheter att klassa vattenförekomster som KMV (kraftigt modifierade vatten).

Vattenförekomster – alltså sjöar, älvar och åar – kan få olika miljökrav beroende på deras aktuella status. För vatten som bedöms ha eller kunna uppnå “god ekologisk status” ställs högre krav. De vatten där djur- och växtlivet tagit mest skada ges det lägre målet “god ekologisk potential”, och får automatiskt betydligt lägre miljökrav. Alla vatten som klassas som KMV får automatiskt det lägre målet, men även här finns undantag. Man kan få längre tid på sig att klara kravet eller rentav få målet sänkt ytterligare.

– De nya föreskrifterna ska göra det enklare för myndigheterna att sätta måttlig eller otillfredsställande ekologisk potential som klassning, för då behöver de stora bolagen inte göra ett skit, säger Christer Borg och fortsätter med stolens tredje ben:

– Det tredje benet är överföringen av skattemedel till de stora som i sin tur skänker det till de småskaliga. De stora fick skattesänkningar värda mer än 40 miljarder! Sedan skänker de 10 miljarder till de småskaliga som inte skulle klarat miljöanpassningen själva.

– Nu får de ett stöd som strider mot PPP (Polluter Pays Principle) och därigenom blir företag som skulle försvunnit kvar, fast med fiskvägar. Egentligen kanske ett i strid med EU felaktigt statsstöd, eftersom regeringen gjort dealen med de stora?

De stora utövarna vill skydda sin ekonomi, de små sin äganderätt (som de blandat ihop med nyttjanderätten) – och de svenska myndigheterna står bakom. Detta går stick i stäv med utvecklingen inom resten av EU, där vattenkraften allt mer ses som ett dåligt alternativ ur både ekonomisk såväl som ekologisk synvinkel.

Slutsnackat

Har du också tröttnat på det politiska rävspelet? Är du trött på att enskilda intressen får gå före miljön och folkviljan? Vi i Älvräddarna har tröttnat! Därför har vi startat #slutsnackat för att riva ut dammar som annars skulle bli kvar.

Läs också