Svensk sätter ljuset på laxodlingen i norsk rättegång
Den svenska laxentusiasten Mikael Frödin står inför rätta i Norge. Det är laxproducenten Grieg som stämt Frödin för att ha vistats otillåtet nära en av deras laxodlingar. Frödin, som var där för att spela in en film, menar att han handlat i nödvärn för att skydda laxen och ekosystemen. Dom väntas de närmaste dagarna.
– Blir jag tvungen att gå i norskt fängelse för att visa på missförhållandena och hotet mot de vilda laxstammarna, så gör jag givetvis det, säger Mikael Frödin till Fiskejournalen.
Mikael Frödin vill uppmärksamma hur odlingsindustrin får ekosystemen i fjordar och älvar att kollapsa, samt hur de smutsar ner haven och dödar det vilda laxbeståndet. Under rättegången har flera dystra siffror lyfts fram, inte bara av Frödin själv utan av norska experter.
Bland annat visade det Norska vetenskapliga rådet att antalet laxar som steg i norska älvar halverats på fem år, till 530.000 under 2017. Inte nog med det. I augusti 2018 rapporterades om ytterligare en dramatisk minskning. Odlingsindustrin är den största boven, genom rymlingar, lus och infektionsspridning. Branschens egna representanter visade att 53 miljoner laxar dog i norska odlingskassar bara under förra året. 100 miljoner kilo mat till spillo, med andra ord.
– För att producera de 100 miljoner kilona gick det åt ungefär 250 miljoner kilo annan fisk i form av foder. Slöseriet med den ekologiska resursen är enorm, säger Mikael Frödin.
På sin blogg beskriver han det han såg i Alta:
“Att fisken skulle se så sjuk ut och att det skulle vara så vidrigt var värre än mina värsta farhågor. Det var helt enkelt vidrigt! Sjuk fisk med svamp och stora sår, förvridna kroppar och ett vansinne utan dess like! Undra vad som hade hänt om detta pågick ovanför ytan!? Vad än ni än gör – ÄT INTE ODLAD NORSK LAX!”
Den norska laxodlingsnäringen ser nu Mikael Frödin som sin största fiende, men själv menar han att han inte är emot näringen som sådan. Alternativa lösningar för hållbar laxodling finns. Ett bra sätt är att få upp odlingarna på land. Två förebilder är den kanadensiska producenten Sustainable Blue och norska Akva Group.
– Anledningen till att jag gör detta är att vi hoppas få tillräckligt mycket publicitet för att kunna påskynda processen att få odlingsnäringen ren. Det som sker är att man utrotar den vilda laxen, och det är jäkligt bråttom, säger han.
I Sverige har vi inte samma typ av storskaliga odlingar, men öppna kassodlingar i älvsystem och sjöar förekommer. Det finns också en politisk vilja att utveckla detta i Sverige. Några viktiga segrar har dock skett, till exempel vid Höga Kusten där ett par kassodlingar nu måste läggas ner efter år 2020 enligt en dom i mark- och miljööverdomstolen.
Bästa möjliga teknik, som måste användas enligt miljöbalken, och som börjar få stöd av praxis i mark- och miljödomstolarna, är odlingar på land i slutna system med recirkulering. Kassodling i öppna kassar för att motverka näringsbrist i av vattenkraft reglerade älvsystem har dessutom visat sig vara en dålig lösning eftersom näringen koncentreras på vissa platser och till stor del sköljs ut till slutliga recipienten, Östersjön.
Fakta
Altaälven är en av världens mest unika laxälvar. Trots utbyggnaden av vattenkraft finns här fortfarande världens mest storvuxna Atlantlax. Mikael Frödin har varit en regelbunden besökare vid älven i mer än 20 år, som sportfiskare men även som delaktig i SVT:s prisbelönade dokumentär ”I Storlaxens rike”.
Just nu – och vid besöket 2017, som han står åtalad för – arbetar han, tillsammans med en amerikansk producent, på en film om fiskodlingens stora påverkan på vilda fiskbestånd. Filmen beräknas få premiär 2019.