NAMNINSAMLING! Vattenkraft ska miljöanpassas
Älvräddarna vill ha omtag kring vattenkraft. Var med och skriv under namninsamlingen till miljödepartementet!
- All annan industri måste miljöanpassas, varför inte storskalig vattenkraft?
- Ingen ifrågasätter filter på skorstenar och rening av vatten som ska tillbaka till naturen efter industriell process i andra verksamheter. Fiskvägar och förbud mot torrfåror motsvarar dessa självklara krav.
- All annan energiproduktion genomgår rigorösa miljöprövningar, vattenkraften är helt utan motsvarande.
- Krisen för biologisk mångfald och ekosystem är en del av samma globala miljökris där klimatförändringarna är en annan del.
- Sötvatten tillhör de mest degraderade ekosystemen i världen, och i Europa är det kris.
- Fungerande ekosystem i våra älvar och åar bidrar till friska ekosystem i sjöar och hav.
I SVT:s serie Fiskarnas Rike och reportaget om ålen som är nära utrotning i Uppdrag Granskning kan vi alla se hur fiskar och andra djur lider av vattenkraft som inte är miljöanpassad.
Älvräddarna kräver nu att svensk vattenkraft behandlas som vilken annan industri som helst! Den ska miljöanpassas, oavsett storlek på kraftverk, annars är den inte hållbar!
- VARFÖR BREVKAMPANJ? Skrolla ner en bit för Frågor & svar!
Läs och skriv under namninsamlingen här!
[emailpetition id=”1″]
STÖD ÄLVRÄDDARNA
FRÅGOR OCH SVAR OM BREVKAMPANJEN
Korta svaret: Vattenkraften, även den storskaliga, behöver miljöanpassas av alla möjliga självklara skäl.
Utvecklat svar: Politiken i Sverige har inte förstått hur viktigt det är med levande ekosystem, överallt. Att vattenkraften inte är miljöanpassad i dagsläget har massor av förklaringar. Bland annat är det äldre lagstiftningar som var helt exploateringsinriktade som tillsammans med en mycket stark äganderätt gör att vattenkraften hittills har haft en mycket märklig ”gräddfil” när de gäller miljöhänsyn och miljöanpassning. I den något längre ”Guds budord” finns också 11:e och 12:e, vilka lyder så här: 11:e: Så har vi alltid gjort. 12:e: Sååå har vi aldrig gjort! Självklart är dessa ”budord” viktiga för människor och även myndigheter och bolag.
Fiskvägar, som kan lösa ett av många problem med dammar och vattenkraft, finns bara på väldigt få ställen, och de fungerar oftast mycket dåligt.
Nu ska vattenkraftverkens tillstånd för sina verksamheter omprövas enligt en plan som regeringen beslutat om och som ingår i det som finns kvar av
Energiöverenskommelsen mellan S, MP, C, KD och M. Tyvärr ingår i det beslutet att den storskaliga vattenkraften, som påverkar flera hundra mil i våra älvar, helst ska slippa undan en rimlig och självklar miljöanpassning.
Älvräddarna menar att det är fel och vill därför påverka politiken med detta brev till Miljödepartementet, som du kan skriva under och skicka om du håller med oss.
Vattenkraften ska ju omprövas nu?
Ja, det stämmer. Vattenkraftverkens tillstånd för sina verksamheter ska omprövas enligt en plan som regeringen beslutat om och som ingår i det som finns kvar av Energiöverenskommelsen mellan S, MP, C, KD och M. Tyvärr ingår i det beslutet att den storskaliga vattenkraften, som påverkar många hela älvar, helst ska slippa undan en rimlig och självklar miljöanpassning. Det tycker vi är fel sett ur många olika perspektiv, se mer under de andra punkterna i vår FAQ nedan.
Varför är det viktigt att all vattenkraft miljöanpassas?
Korta svaret: Alla ekosystem är viktiga, och sötvatten är under stort tryck, speciellt från dammar och vattenkraft. I en hållbar framtid är alla verksamheter miljöanpassade eller nedlagda.
Utvecklat svar:
Moraliskt: Varför ska just vattenkraften slippa ta miljöhänsyn? All annan miljöpåverkande industri, inklusive all annan elproduktion, underkastar sig självklart det som krävs för att det allmänna (dvs. vi som konstituerar landet Sverige) ska tillåta exploatering av miljö i syfte att bedriva verksamheter av vinstskäl.
Biologiskt: Klimatförändringarna är en av vår tids absolut största utmaningar. Förlust av biologisk mångfald och degradering av ekosystem är delvis kopplat till klimatförändringarna, men ökar också av andra skäl, som alla beror på mänsklig aktivitet. Se t.ex. IPBES, FN:s panel om biomångfald. Både klimatfrågan och frågan om förlust av biologisk mångfald och degradering av ekosystem är lika allvarliga vad gäller chanserna för oss och våra barn och barnbarn att få leva i en hållbar framtid. Därför måste de båda utmaningarna tas om hand samtidigt. Det finns inga vetenskapligt underbyggda skäl att prioritera den ena framför det andra. Tvärtom måste de hanteras samtidigt för att undvika felaktiga beslut som kan hindra ett framtida hållbart samhälle.
Ekosystemen i vatten är speciellt utsatta. Living Planet Report från WWF pekar på mycket stor minskning av sötvattenarter inom EU sedan 1970. När det gäller strömmande vatten är dammar och vattenkraft ett av de största problemen. Fisk kan inte vandra för födosök och fortplantning. Näring och naturliga sedimenttransporter hindras och vattnet värms upp i en tid då det på grund av klimatförändringarna borde hållas så kallt som möjligt. Regleringen av våra älvar stör alla organismer i våra ekosystem i de strömmande vattnen. Normalt ska det vara lugnt under vintern, då samtliga djur och växter går ner på sparlåga. Men i reglerade vatten är det tvärtom, med stora flöden på grund av elproduktionen från vattenkraft. Man kan säga att vattenkraft är den produktion av förnybar el som på det mest genomgripande sättet negativt påverkar grundläggande ekosystemegenskaper.
Konkurrensperspektiv: Vattenkraftens ”gräddfil” juridiskt, där den slipper självklar miljöhänsyn jämfört all annan miljöpåverkande industri, sätter också likabehandlingen ur spel. All miljöanpassning och miljöhänsyn utförs och betalas av den som vill bedriva sin verksamhet, t.ex. ett kärnkraftverk, en vindkraftspark, en pappersmassefabrik eller en gruva. Men inte vattenkraften, och det tycker vi är i strid med både nationella och EU-rättsliga konkurrensregler.
Regelefterlevnad: Inom EU och alla länder som ratificerat Riokonventionen gäller förprövning av verksamheter. Den innebär att man frågar först och bygger sedan. Gäller för bygglov och en mängd andra förmåner en vill utfå från samhället. Miljöreglerna i vår miljöbalk kom till för att undvika okontrollerad miljöpåverkan och det aktualiserades i efterdyningarna av en rad uppmärksammade miljökatastrofer. Att bedriva vattenverksamhet eller miljöfarlig verksamhet är en förmån som man kvalificerar sig för och inte en mänsklig rättighet. Om en bransch, storskalig vattenkraft, slipper prövning på ett korrekt sätt enligt de miljölagar vi nu har, måste logiskt sett alla andra också slippa detta. Varför ska vi ha det så i modern tid då förprövningsplikten för vattenverksamheter gällt sedan 1918?
Hur påverkar en miljöanpassning elsystemet?
Korta svaret: Marginellt vad gäller både produktion och reglerförmåga. Både produktion och reglerförmåga måste också av andra skäl lösas på andra sätt än med vattenkraft.
Utvecklat svar: För det första vill vi understryka att frågan egentligen är märklig. Tänk dig att ett biokraftvärmeverk som ska byggas, eller en vindkraftspark, under prövningen av verksamheten får krav som minskar produktionen lite grann, jämfört ursprungliga planer, för att skydda miljön.
Skulle det vara en relevant fråga hur det påverkar elsystemet? Vi menar att den frågan aldrig ställs vid prövning av annan miljöfarlig verksamhet, utan det är en självklar begränsning som utgår från att vi, staten Sverige och andra länder och deras invånare, anser att verksamheter ska underkastas miljövillkor för att minska påverkan på vår gemensamma miljö och natur.
Oaktat det så skulle en mer rimlig miljöanpassning av den svenska storskaliga vattenkraften inte innebära mer än högst marginell påverkan på elsystemet.
- Prövningarna av vattenkraften kommer att pågå mellan år 2022 och 2037. Åtgärderna i kraftverken som kan påverka elsystemet kommer därför att sakta skalas upp med start först år 2025 och vara klara först runt år 2045. Under den tiden har vi alla möjligheter att lösa utmaningarna med reglering av elnätet på andra sätt än med just den storskaliga vattenkraften.
- Mellanårsvariationerna inom vattenkraften som beror på om det är ett blött eller torrt år, varierar mycket mer än vad en rimlig miljöanpassning skulle göra. Vattenkraften producerar mellan 50 och 80 TWh och ett normalår står den för 65-67 TWh. Det betyder att vårt elsystem utan problem har hanterat en minskad produktion på 15 TWh och en rimlig miljöanpassning kan ianspråkta 3-7 TWh.
- Samtidigt kommer enligt norska Sintef, med hänvisning till de vanliga klimatscenarierna, nederbörden att öka i Norden i det förändrade klimatet. För Sverige innebär det en ökad produktion av vattenkraftsel, allt annat lika, på mellan 4 och nästan 7 TWh fram till år 2050. Stämmer dessa uträkningar, där man tagit hänsyn till bland annat gällande tillstånds begränsningar för produktionen med avseende på sänknings- och dämningsnivåer i reglermagasin och älvmagasin, kommer ökningen av elproduktion på grund av ökad nederbörd helt att kompensera produktionsminskningen på grund av rimliga och självklara miljöanpassningar.
- Vi har idag sedan flera år har ett nytt läge där Sverige varje år nettoexporterar el till andra länder i storleksordningen 15-30 TWh. Det är två till tio gånger mer el än vad en rimlig miljöanpassning skulle ta i anspråk.
Slutsatsen är att nuvarande skydd av storskalig vattenkraft mot miljöanpassning, som tar ens det minsta lilla produktion i anspråk, är totalt felaktig och vilar på felaktiga slutsatser, vetenskapligt.
Älvräddarna menar, och anar, att motståndet mot miljöanpassning i första hand, från bolagens sida, handlar om att skydda vinstintressen, inte klimatet eller elsystemet.
Hur påverkar en miljöanpassning elpriserna?
Korta svaret: Mycket marginellt om ens något.
Utvecklat svar: Elpriserna ändras allt snabbare och med större variationer än tidigare. De viktigaste faktorerna är bland annat geopolitiska, t.ex. Rysslands priser på naturgas till Europa, våt- eller torrår i Sverige, kolpriser i världen, detta eftersom vi har en allt mer ihopkopplad elmarknad med Europa. Höjs priserna i Tyskland och andra europeiska länder, höjs de ofta också i Sverige.
En miljöanpassning på rimlig nivå där produktionen av el minskar med 3-7 TWh skulle för det första, i princip tidsmässigt, sammanfalla med en ökning i samma storlek på grund av ökad nederbörd i vårt föränderliga klimat (se mer under frågan ”Hur påverkar en miljöanpassning elsystemet?” ovan). Det betyder att prispåverkan kan beskrivas som helt marginell, vilket också beror på att vi idag sedan flera år har ett nytt läge där Sverige varje år nettoexporterar el till andra länder i storleksordningen 15-30 TWh.
Kan det byggas förnybar elproduktion om vattenkraften miljöanpassas?
Korta svaret: Ja.
Utvecklat svar: Det finns planer på en mycket kraftig utbyggnad av förnybar elproduktion i Sverige. Bland annat för att kunna genomföra en ny process för stål utan kol med minskade utsläpp av koldioxid. Det pratas om 75 och upp till 150 TWh mer förnybar elproduktion inom de närmaste decennierna. Denna massiva utbyggnad kommer inte att kunna regleras med befintlig vattenkraft. Inte ens om vi, Gud förbjude, skulle komma på den idiotiska idén att bygga ut de skyddade nationalälvarna kommer svensk vattenkraft att räcka till att reglera all denna förnybara icke planerbara elproduktion.
Slutsatsen är uppenbar: vi behöver nya lösningar, av vilka vissa redan finns både som exempel och på idéstadiet. Reglerbehovet av elsystemet måste alltså av nödvändighet lösas med andra kompletterande metoder och system. Vätgaslager, batterilager, nya marknadsmodeller på elmarknaden och mycket mer. Att styra konsumtionen så att effektbehovstoppar undviks ingår i marknadslösningarna.
Allt pekar på att vi utan problem kan genomföra en rimlig miljöanpassning av den storskaliga vattenkraften.
Varför vill inte de stora bolagen miljöanpassa sina kraftverk?
Korta svaret: De förlorar pengar.
Utvecklat svar: Det finns argument om elsystemet och det finns argument om klimatarbetet, det vill säga att elektrifieringen av samhället är en viktig del för att motarbeta klimatförändringarna genom förnybar elproduktion. Elsystemaspekter kan du läsa om under frågan ”Hur påverkar en miljöanpassning elsystemet?” i denna FAQ.
Älvräddarna menar att det alldeles oavsett dessa båda viktiga frågor är alldeles självklart att verksamheter som påverkar miljön ska ha adekvata miljöskyddsåtgärder, på samma sätt som all annan miljöfarlig verksamhet. Tillåter vi verksamheter att slippa dessa legala och självklara miljökrav kan det inte kallas för hållbart. Och ska då också andra verksamheter slippa ta miljöhänsyn för att de påstått är ”goda” ur ett klimatperspektiv? Självklart inte.
En rimlig miljöanpassning av även den storskaliga vattenkraften tar så lite elproduktion och reglerkraft i anspråk att det inte ska behöva vara en fråga som ska balanseras. Som vi under frågan ”Hur påverkar en miljöanpassning elsystemet?” i denna FAQ visat så kommer ökad nederbörd att fullt ut kompensera ett produktionstapp på 3-7 TWh.
Att bolagen som äger de större kraftverken inte vill miljöanpassa beror, enligt Älvräddarna, i själva verket på att det kostar för mycket vinst, speciellt om vi tittar på en kapitaliserad sådan (ränta-på-ränta-effekt) i decennier framåt. En minskad produktion på 3-5 procent innebär efter 50 år helt enkelt en minskad vinst (i bolagens terminologi ”ökad förlust” eftersom de ser allt vatten som deras självklara rättighet) som de måste försvara med vilka argument som helst.
Svaret på frågan är alltså beroende på vem som svarar på den. Är det politiken som svarar kommer svaret att handla om klimat- eller elsystemaspekter. Båda dessa argument faller för det första på det självklara att alla verksamheter ska ha samma regler. Ingen verksamhet ska komma undan miljöhänsyn, och all annan elproduktion samt annan miljöfarlig verksamhet måste ta miljöhänsyn. Politiken tror nog att deras argument är relevanta, men det anser inte vi i Älvräddarna.
Bolagen svarar likadant, men i själva verket är det i första hand fråga om framtida vinster. Ett argument som är helt relevant, om man tar korrekt hänsyn till miljön. Så fungerar det för alla andra verksamheter. Vill man exploatera miljö, och det sker alltid med marknadsekonomiska incitament i grunden, måste man till det allmänna (statens intresse av att ha en god miljö för alla och envar) visa att man är beredd att ordna med fiskvägar upp- och nedströms, ha vatten i det som idag är torrfåror och försöka justera regleringarna så de blir mer ekosystemanpassade.
Bolagen menar i vissa fall att det inte går att miljöanpassa deras anläggningar. Den enda slutsatsen, om detta skulle stämma, är att anläggningarna och verksamheterna är felaktigt placerade och/eller konstruerade. År 2021 och framåt är det helt utanför all legal och normativ syn på miljön att ha verksamheter som per definition inte går att miljöanpassa. Det betyder i klartext att de kraftverk som bolagen anser är omöjliga att miljöanpassa inte skulle ha fått något tillstånd om de byggdes idag.